Vaknade upp imorse o trodde inte mina ögon. Snön låg vit på backen och jag hör mig själv säga "du skojar!!" Men nä, det var sant. Malva blev såklart överlycklig och Flora stod i fönstret hela morgonen och sa "Nöö Nöö" samtidigt som hon pekade ut. Seriously! Redan?! Jag dör. Nu väntar typ 6 månader av snö-elände o frostskador.  Flickorna gick iaf hela vägen till dagis, pulsande i dikeskanten. De såg så lyckliga ut. Snön gör mig deppig, men deras reaktioner gör mig glad och lite varm i hjärtat.  Mina föräldrar kommer o hälsar på till helgen så jag fick messa dom imorse o säga åt dom att lämna shortsen o foppatofflorna hemma. Här är det vinterdäck, mössa och vantar som gäller. Jippi! Verkligen, jippi.